fredag 21 december 2012

309. maya, inka eller aliens

Man ska inte ropa hej för tidigt och än är det väl inte helt säkert att andas ut, men den lilla stenen som imorse faktiskt infann sig i mitt bröst har i alla fall fallit bort. 2012-12-21 är snart över, och än så länge har jorden inte gått under.

Exakt vad det är som är så särskilt med just den här potentiella undergången vet jag inte, och har inte heller ägnat någon tid åt att kolla upp det. Ska jag vara ärlig så är det en sådan typisk sak som jag skulle kunna snöa in mig på fullkomligt, så jag vet själv att jag gör bäst i att låta bli. Plus att det där snacket om NASA som talar om planeter och solsystem som ska korsas gör det hela lite värre, eftersom rymden är så oerhört fascinerande samtidigt som den skrämmer mig och kan driva mig till vansinne.
   Oavsett orsak till the fuzz om mayaindianernas kalender så tycker jag att det ändå har gjort oss en del gott. Slutsatser och paralleller som många dragit är att undergången kanske inte är en förintelse utan istället samhället och livet vi lever idag. Krig och våld, girighet, miljöförstörelse, bristen på respekt för medmänniskor och världen omkring oss och vilken person vi väljer att vara.

Undergång eller ej, vi alla bör ibland ägna ett par minuter åt att rannsaka oss själva och våra värderingar. Själv blev jag så illa tvungen när jag i måndags fick en smärre panikattack av tanken på att det faktiskt skulle kunna vara så att vi går under. När stressen lagt sig kunde jag åtminstone konstatera att jag har alldeles för mycket jag vill göra för att vara redo att försvinna nu.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar