218. runaway train

Vita pelare som sträcker sig mot skyn, en pool på baksidan och en fantastisk balkong med en utsikt som någon trendig bloggare skulle säga är "to die for". Fastän trendiga bloggare brukar säga det om kläder. Hur som så kan det hela låta lite som en dröm och det är lite svårt att greppa att vanliga, dödliga människor bor i ett hus som liknar ett palats - men faktum var att de gjorde det. Meet the Lord's, gott folk. 

Igår samlades hela klassen, värdfamiljerna samt Peg och Pär hos Niclas host family the Lord's. Bara på namnet går det ju nästan tyda ut hur pampigt de bor, och jag tror att många av oss var hänförda. På kvällens meny stod mingel med handskakningar, upprepningar av namn och flashande kamerablixtar. Matmenyn var en så kallad "pot lock", det vill säga vad vi i Sverige skulle kalla för "knytkalas". Ett buffébord var därför rikligt uppdukat med sallader, pastarätter, potatisgratäng, bröd och mer, och till efterrätt fanns såväl cheesecake som chokladtiramisu och svensk ostkaka. 

    På uteplatsen bredvid poolen samlades de flesta av oss elever kring ett stort bord medan vi åt, och hade sällskap av Julias 13åriga retsticka till hostbror Stewart och Sebastian H:s hostbror Ben som var 15 eller 16 tror jag. Hur sköna som helst båda två, och Julia och Stewart var verkligen som riktiga syskon mot varandra, haha. Vi alla hade i alla fall väldigt roligt, inte minst åt felsägningar vad gällde det engelska språket. 

    När kvällen led mot sitt slut samlades vi alla i ett rum så stort att jag snarare skulle kalla det för sal, där vi radade upp oss i en stor cirkel ihop med våra respektive familjer. Uppstyrt av Julias hostpappa fick alla familjer prata lite om sin elev, och sedan fick vi elever fylla på med någon kommentar om eleven. Var riktigt kul att se hur alla var kring sina familjer, och hur nära en del redan verkade vara. Shelley talade om för alla hur självsäker jag var, och att hon önskade att hon hade lite mer av den självsäkerheten. Blev både glad och överraskad över att hon observerat det på så kort tid, och det var generellt kul att höra hur roligt alla familjer verkar tycka det är att ha en svensk student boende hemma hos sig!

Kvällen led mot sitt slut, och en mätt och glad Jenny satte sig i Shelleys bil för en tur hem till Fountaingrove och medan jag satt där och tittade ut i mörkret kom en våg av kalifornisk insikt till mig. Jag är faktiskt i USA, studerar på college och har några av mina bästa vänner och många andra fantastiska individer med mig som sällskap. Och jag har varit i ett pampigt amerikanskt hus som de i filmerna. 

Sista bilden är fritt stulen av Kamilla, från klassbloggen.