Vissa saker kräver helt enkelt att man visar en viss respekt, och vissa kan både ses som och till och med vara heliga. Ni vet sådana där saker som du oavsett åsikt bara inte kan förkasta. Förutom att du inte talar om för dina vänner att den nya, flashiga frisyren ser ut att vara inspirerad av en nyvaken mormor Solveig, så säger du inte till någon att "din mamma är en jävla bitch". Vi vet alla hur det är - det är okej att säga att ens egna föräldrar är elaka i världen och att du hellre haft häxan i Hans och Greta som målsman, men kritiserar någon annan din mamma och pappa.. Oh no, you don't wanna go there. Det är helt enkelt sånt vi alla bör veta att man inte säger och gör.
Jag blir därför förbannad när folk inte kan läsa situationer och inte inser vad det de säger innebär. När den där respektlösheten letar sig fram. Det värsta är när man driver med handikapp, sjukdom, folk som råkat ut för hemska saker, död eller - kanske framför allt - religion. Jag förstår inte vad som har gjort att vi idag använder "cp" och "adhd-barn" som skällsord, eller vad som fått människor börja säga "är du helt jävla hjärndöd eller?!" till någon som yttrat en mindre klyftig kommentar. Säg.aldrig.det.
Sedan var det det där med religion. Jag är själv inte troende, men är jag i kyrkan visar jag respekt - jag hånar inte prästens predikan, sitter och fnissar ihop med mina vänner eller himlar med ögonen åt allting. Jag driver inte heller med någons religion. Visst - vill man hitta en skattkammare med lögner, påhitt och propaganda är det till alla heliga skrifter man bör söka sig, men just det där hånet kan vi väl hålla för oss själva? Något som är så stort, viktigt och heligt för en person, bör inte visas en sådan okänslig hänsynslöshet av någon annan. Jag förstår verkligen inte hur man kan vara så taktlös.
Om någon nu skulle finna inlägget något slätstruket, kan jag meddela att jag skrev om det typ tre gånger för att inte låta för arg, irrationell och subjektiv. Gaah, jag tål inte brist på respekt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar