Jag tänker faktiskt inte sticka under stol med att jag - trots allt - är en relativt skärpt sjuttonåring. Detta har vanligen vissa konsekvenser. Jag har nämligen en tendens att då och då kläcka ur mig en och annan klipsk eller humoristisk kommentar.
Ett problem jag - och fler med mig - har, är då individer som finns i vår närhet och likt tvättsvampar suger åt sig av detta för att kunna återanvända det. Tro mig, jag har inga som helst problem med att folk omkring mig tar till sig saker jag säger och lär av det (tvärtom, det är ju det som är det fina!), och jag bryr mig inte om denne sedan för det vidare. Nej, problemet är när tvättsvampen blir till en parasit - en patetisk varelse som tar åt sig äran för uttalanden som denne knappt förstått innebörden av.
Vi sätter oss in i en situation som många kan känna igen sig i: ponera att du är i ett klassrum där ni arbetar i grupp och ska diskutera ett ämne. Läraren för sedan undervisning på tavlan och ställer vissa följdfrågor, varpå en av dina gruppmedlemmar räcker upp handen och upprepar exakt det du sagt under diskussionen. Hade individen i fråga istället formulerat om det och helt enkelt sagt "Vi (i gruppen) sa att..." så hade det hela genast varit fullkomligt godtagbart. Om denne istället sagt "Som **** sa så..." hade det nästan blivit overkill - skulle vi säga vem som låg bakom precis varje uttalande hela tiden hade vi ju stört oss på det. Eftersom vi är så brutalt svenska är det ju faktiskt ingen som gillar att någon får beröm och ära precis hela tiden, oavsett om det är välförtjänt eller ej.
Ja, livet som smart är hårt. Jag är helt enkelt trött på människor som tar åt sig creds på min intelligens. Får förmodligen börja vandra runt med en skylt som sätter copyright på allt jag säger.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar