51. men du, skidorna då?

Känner mig mest som ett tomt skal om dagarna nu för tiden. Jag är verkligen helt uttömd. Att gå upp för trapporna i skolan till mitt skåp eller en lektion är värre än fystestet under antagningen till Polishögskolan, och en större påfrestning än att lyssna på någon fjortisjävels tomma prat på tåget hela vägen från Malmö till Borås. Det är nu kroppen, psyket och lyckligtvis även schemat säger att det är dags för lov. Bara imorgon och onsdag kvar, sedan bär det av till Finland i en vecka, sen är det påskhelg och en måndag helt utan skola. Skönt.

Vad ska hon i Finland och göra, tänker ni. Jag ska bada bastu och fånga renar, säger jag då. Hur kommer detta sig? Har hon fått en plötslig längtan efter vildmark och björkris? Får hon pengar för det? Ska hennes mormor följa med? Kommer hon lägga in en bild på en lila elefant mitt i det här inlägget? Nej, mina vänner. Det är dags för internationellt event nummer två för Fenix! Den naturliga följdfrågan är nu givetvis vad Fenix är, förutom en fågel då vill säga. Fenix är ett leaderprojekt (googla om ni pallar) mellan ett område i Sverige, det vill säga Sjuhärad, två i Finland och ett i Estland. I somras var alla här i trakterna, nu åker vi till Finland och i augusti är det Estland som står på schemat. Vad vi sedan gör är att vi umgås, har jävligt kul och testar lite workshops och på kuppen lär vi oss om varandras kulturer och hur vi levet. Sjukt bra grej! Har fått mycket nya vänner.

För övrigt hittade jag lite sköna bilder från Malmö och Köpenhamn i somras. Min syster äger. För övrigt har jag varit hos Lolouise idag, så jeffla nice! Lutftade fötterna lite och gick en sväng genom vårt vackra (ironin dryper ur dessa ord) samhälle och inhandlade lite förnödenheter, drack kaffe och tjötade en jävla massa. Som vanligt. Den tjejen skulle kunna jämföras med ett lyckopiller. Nog om det, för nu somnar jag snart  med pannan mot tangentbordet, och hur fina märken kommer jag då inte ha i ansiktet när jag vaknar? 

Sorella.